Textkunskap
Språkvetenskapliga begrepp
Taleb (2012) sa att teorins roll är beskrivning, inte utbildning. I stora delar av akademin föreläser man för fåglar om konsten att flyga. Det är praktik som utbildar. Ren teori kan inte göra någon till en bra baseballspelare.
Med det sagt kan teori guida praktiska övningar. Man kan arbeta med en feedback-loop mellan teori och praktik, men den börjar och slutar med praktik. Teori skall sandwichas mellan praktiska övningar, ty annars är den bortkastad.
Språkvetenskapliga begrepp är teori som hjälper oss prata om språkanalys och därav bli bättre på språkanalys. Vi namnger på aristotelskt vis en uppsjö olika aspekter på text så att hjärnan får handtag på dem och kan tänka på dem nästa gång vi textanalyserar. Men vi blir inte bra analytiker utan att analysera.
Språkhandling
- direktiv språkhandling — övertyga läsaren (gör såhär/tro på det här! Någonting måste hända!)
- informativ språkhandling — informerar läsaren
- explikativ språkhandling — förklarar (detta beror på/innebär/därför ska vi..)
- expressiv språkhandling — uttrycker känslor och är ofta värdeord (jag anser, jag tycker)
Typer av språkhandlingar
- [direktiver]
- [expressiver]
- [explikativer]
- [informativer]
- [frågor]
Passiv form
Back
Följande mening har Personliga pronomen i andra person: meningen ”du ska ha appar till allting”, här kan det ersättas med passiv form ”det krävs appar till allting”.
Personliga pronomen i första/andra person
Valet att antingen skriva jag/vi eller du/ni. Eller tredje person "man kan…" dvs. passiv form?
Attribut
back
en satsdel som anger något om hur subjektet eller objektet är
Konnektiv
fc
Vad är detta "Eftersom", "alltså", "också", "det leder till", osv.
Back
Konnektiv
Ord som markerar logiskt samband, visar hur saker hänger ihop och hjälper till att klargöra en röd tråd.
En del konnektiver är additiver, till exempel "också".
Presupposition
Vad är presuppositionerna i dessa exempel?
- Det var en näringsrik men god middag.
- Lille Linus var snäll hela dagen.
Back
Jo,
- att maten borde smakat illa pga den var näringsrik, och
- att Linus inte vanligtvis är snäll.
Man säger att hur-dimensionen har gett ett vad-svar som man aldrig avsett att ge.
Implicita
Back
Den gemensamma informationen, kontexten, som skribent och läsare delar på och som ligger i botten för kommunikationen. Ju mer kontext de har gemensamt desto sparsammare med explicit info kan texten vara. Melin s.20
Motsatspar
motsatspar
Back
Olika axlar på vilka en text befinner sig. Empatisk-oempatisk, fartig-trög, rolig-tråkig, modern-konservativ, lättläst-svår, bra-dålig, formell-informell, djup-ytlig, flyt-röra…
Detta sätt att tänka är pedagogiskt, men det finns inte någon enighet om vilka motsatspar som är viktigast.
Röd tråd
Referent
Back
Referenter är nyckelord som lyfter innehållet som texten handlar om.
Kan omnämnas på andra sätt.
Ex: Sofie köper fika. Annan benämning: min kompis, hon, klasskompisen.
Alla är en referent.
Informationsprogression
fc
ska man ha känd info före okänd?
back
gärna känd först
Metatext🔗
Back
Metatext kan användas för att ge insändaren en läsartillvänd synlig struktur. ”Inledningsvis” och ”avslutningsvis” är exempel på metatext.
- "inledningsvis"
- "avslutningsvis"
- tillbakablickar
- framåtblickar
- övergångar
- inledning
- sammanfattning
Makrotema🔗
Back
Vad vill texten förmedla för världsbild till konsumenten? Huvudtemat för texten hittar vi nog i makropropositionen som lyder ”1081 har dött av mediciner”, som är temat för texten. Direkt i upptakten får vi bekanta oss med vad texten kommer att innehålla, d v s en tydlig positionering görs i ingressen med hjälp av kärnmeningen ”svenska offer”, som råkar ut för mediciners biverkningar. Texten som helhet är monotematisk och skulle kunna uppdelas på följande sätt:
Makrotema för stycke ett (18-31) ”Medicinernas påverkan”, som i sin tur skulle kunna utgöra två stycken mikroteman ”dödsbringande mediciner” (18-22) och ”livsräddande mediciner” (24-31). Makroteman för stycke två (32-44) ”Waran farligast” och mikrotema ”Warans effekter” (33-40) samt mikrotema ”En särskild grupp av patienter” (41-44). Makropropositionen för stycke tre är själva rubriken ”alla fall anmäls inte”, som i sin tur skulle kunna indelas i två följande mikroteman: ”Läkemedelsbiverkningar” (45-49) och ”Rapportering” (50-58). Stycke fyra (59-71) ”Överdosering”, skulle kunna indelas i fyra mikroteman: ”Åtgärder” (59-62), ”Orsaker” (63-67), ”Läkemedelsverkets uppmaning” (68-69), och ”Nya mediciner” (69-71).
Som synes görs artikelns makroteman explicita genom den tydliga rubriceringen som pekar på sakfrågan ”Antalet dödsfall, biverkningar och rapportering”. Dessutom signalerar kärnmeningen ”Svenska offer” textens centrala tema.
Synlig struktur
Mikrotema🔗
Back
Makrotema för stycke ett (18-31) ”Medicinernas påverkan”, som i sin tur skulle kunna utgöra två stycken mikroteman ”dödsbringande mediciner” (18-22) och ”livsräddande mediciner” (24-31). Makroteman för stycke två (32-44) ”Waran farligast” och mikrotema ”Warans effekter” (33-40) samt mikrotema ”En särskild grupp av patienter” (41-44). Makropropositionen för stycke tre är själva rubriken ”alla fall anmäls inte”, som i sin tur skulle kunna indelas i två följande mikroteman: ”Läkemedelsbiverkningar” (45-49) och ”Rapportering” (50-58). Stycke fyra (59-71) ”Överdosering”, skulle kunna indelas i fyra mikroteman: ”Åtgärder” (59-62), ”Orsaker” (63-67), ”Läkemedelsverkets uppmaning” (68-69), och ”Nya mediciner” (69-71).
Stilnivåer
Back
Formell, informell, mellan.
Informellt tilltal: talspråk, dialogiskt språk, personliga pronomen (du, jag, tycker osv.)
Formellt tilltal: monologisk dialog, undviker personliga pronomen.
Värdeord
Betydelsedjup🔗
Back
Ord med större betydelsedjup ger en mer specifik (och tekniskt sett informationsrik) och formell text, exempelvis att säga ”äldre” i stället för ”människor”.
Attribut
Ett brett begrepp. Adjektiv är en sorts attribut.
I satsen "Han fick bara mjuka paket, något som knappast var uppskattat", exempelvis, syftar "något som knappast var uppskattat" inte tillbaka på något enskilt ord i matrissatsen utan på hela matrissatsen. Detta är en attributiv bisats.
Fullständig mening
En fullständig mening innehåller ett predikat (något som händer) och ett subjekt (den som gör att något händer).
Exempelmeningar med SUBJEKT och predikat följer:
- VI firar farmors 80 års dag.
- Vad firar NI?
- BARN OCH BARNBARN firar farmors 80 års dag.
- På fredag firar VI farmors 80 års dag.
- Men inte AXEL. Glömde boka tågbiljett.
- här är två ofullständiga meningar som tillsammans kan ses som en fullständig sats
- DET är roligt att farmor gillar stora fester.
Bisats
Inte en självständig mening utan en del av en mening. Inleds ofta av konnektiv.
Exempel på BISATSER:
- Hon blir 80 år VILKET ÄR EN HÖG ÅLDER.
- Vi tror ATT HON GILLAR HÖG MUSIK.
- Vi sänker ljudet INNAN GRANNARNA KLAGAR
I alla ovan exempel finns subjekt och predikat utanför bisatsen, så de är fullständiga meningar. Vad som finns i bisatsen är ovidkommande.
Interpunktion
punkttecken, komma osv.
Formlära
Adverb
när, var, hur, varför, ofta, alltid, aldrig, inte, fort, hemma, dit, där, egentligen, ju, säkerligen, då, nu, efteråt
Konjunktioner
obs: inte lika strikt som en logisk konjunktion. Dessa bara binder ihop satser. och, men, eller, att, om, innan, eftersom
Prepositioner
i, på, av, med, under, över, längs, på grund av
"på grund av", är det preposition eller konjunktion eller adverb??
Räkneord
ett, två, tre, hundrafemtio, andra, femtiofjärde
Interjektioner
ja, nej, adjö, mors, usch, jävlar
jaså, "ja" är en interjektion? extrapolerar att många svordomar är interjektioner
Satslära
Det finns många underavdelningar, men man kan räkna med fem satsdelar:
- predikat
- det som händer
- subjekt
- den eller det som gör det som händer
- objekt
- den eller det som blir påverkad av det som händer
- adverbial
- var, när, hur, varför något händer
- attribut
- hur subjektet eller objektet är
En mening är inte fullständig utan åtminstone predikat och subjekt.
Meningsbyggnad
Fyra sätt att ifentifiera en bisats:
- En bisats kan inte stå för sig själv
- Inleds med ett bisatsinledande ord
- En bisats har alltid rak ordföljd
- rak ordföljd innebär subjekt predikat …
- Biff-regeln
- I en Bisats står ordet "Inte" Före det Finita verbet.
Bisats understruken
När katten är borta dansar råttorna på bordet.