Showing 117 to 120

Textkunskap

Språkvetenskapliga begrepp

Taleb (2012) sa att teorins roll är beskrivning, inte utbildning. I stora delar av akademin föreläser man för fåglar om konsten att flyga. Det är praktik som utbildar. Ren teori kan inte göra någon till en bra baseballspelare.

Med det sagt kan teori guida praktiska övningar. Man kan arbeta med en feedback-loop mellan teori och praktik, men den börjar och slutar med praktik. Teori skall sandwichas mellan praktiska övningar, ty annars är den bortkastad.

Språkvetenskapliga begrepp är teori som hjälper oss prata om språkanalys och därav bli bättre på språkanalys. Vi namnger på aristotelskt vis en uppsjö olika aspekter på text så att hjärnan får handtag på dem och kan tänka på dem nästa gång vi textanalyserar. Men vi blir inte bra analytiker utan att analysera.

Språkhandling

  • direktiv språkhandling — övertyga läsaren (gör såhär/tro på det här! Någonting måste hända!)
  • informativ språkhandling — informerar läsaren
  • explikativ språkhandling — förklarar (detta beror på/innebär/därför ska vi..)
  • expressiv språkhandling — uttrycker känslor och är ofta värdeord (jag anser, jag tycker)

Typer av språkhandlingar

  • [direktiver]
  • [expressiver]
  • [explikativer]
  • [informativer]
  • [frågor]

Passiv form

Back

Följande mening har Personliga pronomen i andra person: meningen ”du ska ha appar till allting”, här kan det ersättas med passiv form ”det krävs appar till allting”.

Personliga pronomen i första/andra person

Valet att antingen skriva jag/vi eller du/ni. Eller tredje person "man kan…" dvs. passiv form?

Attribut

back

en satsdel som anger något om hur subjektet eller objektet är

Konnektiv

fc

Vad är detta "Eftersom", "alltså", "också", "det leder till", osv.

Back

Konnektiv

Ord som markerar logiskt samband, visar hur saker hänger ihop och hjälper till att klargöra en röd tråd.

En del konnektiver är additiver, till exempel "också".

Presupposition

Vad är presuppositionerna i dessa exempel?

  1. Det var en näringsrik men god middag.
  2. Lille Linus var snäll hela dagen.

Back

Jo,

  1. att maten borde smakat illa pga den var näringsrik, och
  2. att Linus inte vanligtvis är snäll.

Man säger att hur-dimensionen har gett ett vad-svar som man aldrig avsett att ge.

Implicita

Back

Den gemensamma informationen, kontexten, som skribent och läsare delar på och som ligger i botten för kommunikationen. Ju mer kontext de har gemensamt desto sparsammare med explicit info kan texten vara. Melin s.20

Motsatspar

motsatspar

Back

Olika axlar på vilka en text befinner sig. Empatisk-oempatisk, fartig-trög, rolig-tråkig, modern-konservativ, lättläst-svår, bra-dålig, formell-informell, djup-ytlig, flyt-röra…

Detta sätt att tänka är pedagogiskt, men det finns inte någon enighet om vilka motsatspar som är viktigast.

Röd tråd

Referent

Back

Referenter är nyckelord som lyfter innehållet som texten handlar om.

Kan omnämnas på andra sätt.

Ex: Sofie köper fika. Annan benämning: min kompis, hon, klasskompisen.

Alla är en referent.

Informationsprogression

fc

ska man ha känd info före okänd?

back

gärna känd först

Metatext🔗

Back

Metatext kan användas för att ge insändaren en läsartillvänd synlig struktur. ”Inledningsvis” och ”avslutningsvis” är exempel på metatext.

  • "inledningsvis"
  • "avslutningsvis"
  • tillbakablickar
  • framåtblickar
  • övergångar
  • inledning
  • sammanfattning

Makrotema🔗

Back

Vad vill texten förmedla för världsbild till konsumenten? Huvudtemat för texten hittar vi nog i makropropositionen som lyder ”1081 har dött av mediciner”, som är temat för texten. Direkt i upptakten får vi bekanta oss med vad texten kommer att innehålla, d v s en tydlig positionering görs i ingressen med hjälp av kärnmeningen ”svenska offer”, som råkar ut för mediciners biverkningar. Texten som helhet är monotematisk och skulle kunna uppdelas på följande sätt:

Makrotema för stycke ett (18-31) ”Medicinernas påverkan”, som i sin tur skulle kunna utgöra två stycken mikroteman ”dödsbringande mediciner” (18-22) och ”livsräddande mediciner” (24-31). Makroteman för stycke två (32-44) ”Waran farligast” och mikrotema ”Warans effekter” (33-40) samt mikrotema ”En särskild grupp av patienter” (41-44). Makropropositionen för stycke tre är själva rubriken ”alla fall anmäls inte”, som i sin tur skulle kunna indelas i två följande mikroteman: ”Läkemedelsbiverkningar” (45-49) och ”Rapportering” (50-58). Stycke fyra (59-71) ”Överdosering”, skulle kunna indelas i fyra mikroteman: ”Åtgärder” (59-62), ”Orsaker” (63-67), ”Läkemedelsverkets uppmaning” (68-69), och ”Nya mediciner” (69-71).

Som synes görs artikelns makroteman explicita genom den tydliga rubriceringen som pekar på sakfrågan ”Antalet dödsfall, biverkningar och rapportering”. Dessutom signalerar kärnmeningen ”Svenska offer” textens centrala tema.

Synlig struktur

Mikrotema🔗

Back

Makrotema för stycke ett (18-31) ”Medicinernas påverkan”, som i sin tur skulle kunna utgöra två stycken mikroteman ”dödsbringande mediciner” (18-22) och ”livsräddande mediciner” (24-31). Makroteman för stycke två (32-44) ”Waran farligast” och mikrotema ”Warans effekter” (33-40) samt mikrotema ”En särskild grupp av patienter” (41-44). Makropropositionen för stycke tre är själva rubriken ”alla fall anmäls inte”, som i sin tur skulle kunna indelas i två följande mikroteman: ”Läkemedelsbiverkningar” (45-49) och ”Rapportering” (50-58). Stycke fyra (59-71) ”Överdosering”, skulle kunna indelas i fyra mikroteman: ”Åtgärder” (59-62), ”Orsaker” (63-67), ”Läkemedelsverkets uppmaning” (68-69), och ”Nya mediciner” (69-71).

Stilnivåer

Back

Formell, informell, mellan.

Informellt tilltal: talspråk, dialogiskt språk, personliga pronomen (du, jag, tycker osv.)

Formellt tilltal: monologisk dialog, undviker personliga pronomen.

Värdeord

Betydelsedjup🔗

Back

Ord med större betydelsedjup ger en mer specifik (och tekniskt sett informationsrik) och formell text, exempelvis att säga ”äldre” i stället för ”människor”.

Attribut

Ett brett begrepp. Adjektiv är en sorts attribut.

I satsen "Han fick bara mjuka paket, något som knappast var uppskattat", exempelvis, syftar "något som knappast var uppskattat" inte tillbaka på något enskilt ord i matrissatsen utan på hela matrissatsen. Detta är en attributiv bisats.

Fullständig mening

En fullständig mening innehåller ett predikat (något som händer) och ett subjekt (den som gör att något händer).

Exempelmeningar med SUBJEKT och predikat följer:

  • VI firar farmors 80 års dag.
  • Vad firar NI?
  • BARN OCH BARNBARN firar farmors 80 års dag.
  • På fredag firar VI farmors 80 års dag.
  • Men inte AXEL. Glömde boka tågbiljett.
    • här är två ofullständiga meningar som tillsammans kan ses som en fullständig sats
  • DET är roligt att farmor gillar stora fester.

Bisats

Inte en självständig mening utan en del av en mening. Inleds ofta av konnektiv.

Exempel på BISATSER:

  • Hon blir 80 år VILKET ÄR EN HÖG ÅLDER.
  • Vi tror ATT HON GILLAR HÖG MUSIK.
  • Vi sänker ljudet INNAN GRANNARNA KLAGAR

I alla ovan exempel finns subjekt och predikat utanför bisatsen, så de är fullständiga meningar. Vad som finns i bisatsen är ovidkommande.

Interpunktion

punkttecken, komma osv.

Formlära

Adverb

när, var, hur, varför, ofta, alltid, aldrig, inte, fort, hemma, dit, där, egentligen, ju, säkerligen, då, nu, efteråt

Konjunktioner

obs: inte lika strikt som en logisk konjunktion. Dessa bara binder ihop satser. och, men, eller, att, om, innan, eftersom

Prepositioner

i, på, av, med, under, över, längs, på grund av

"på grund av", är det preposition eller konjunktion eller adverb??

Räkneord

ett, två, tre, hundrafemtio, andra, femtiofjärde

Interjektioner

ja, nej, adjö, mors, usch, jävlar

jaså, "ja" är en interjektion? extrapolerar att många svordomar är interjektioner

Satslära

Det finns många underavdelningar, men man kan räkna med fem satsdelar:

predikat
det som händer
subjekt
den eller det som gör det som händer
objekt
den eller det som blir påverkad av det som händer
adverbial
var, när, hur, varför något händer
attribut
hur subjektet eller objektet är

En mening är inte fullständig utan åtminstone predikat och subjekt.

Meningsbyggnad

Fyra sätt att ifentifiera en bisats:

  1. En bisats kan inte stå för sig själv
  2. Inleds med ett bisatsinledande ord
  3. En bisats har alltid rak ordföljd
    • rak ordföljd innebär subjekt predikat …
  4. Biff-regeln
    • I en Bisats står ordet "Inte" Före det Finita verbet.

Bisats understruken

När katten är borta dansar råttorna på bordet.

What links here

Created (3 years ago)

Staseis

Man hävdar att alla oenigheter bottnar i en av dessa fyra kategorier, och alltså blir det ett användbart verktyg att finna vari en oenighet ligger, samt att när man argumenterar emot någon annan kan det vara klokt att välja en av dessa fyra att fokusera på istället för att förvirrat sprida ut argumenten.

Många av antikens lärare menade att statusläran var lika tillämplig överallt, inte att det bara rörde rättegångar.

Statusen bör även fungera i genus demonstrativum, till exempel kan man vid en begravning bevisa att den döde varit en god man, prata om vad det innebär att vara en god man (om det inte är så lätt att bevisa), att den döde iallafall varit bra för oss andra på något vis (även om denne levt själviskt), eller slutligen överföra ansvaret till Gud hur den döde skall dömas.

Status coniecturalis🔗

(fakta/sannolikhetsslut) är frågan om huruvida något är sant, t ex om homeopati har påvisats fungera eller ej.

Vad som är sant eller sannolikt. Conjecture betyder sannolikhetsslut.

Status definitionis🔗

(terminologi) är frågan om vad något betyder, t ex vad som utgör en fungerande medicinsk kur till att börja med.

Frågan om att definiera ett ord som man debatterar om, t ex vad är "hälsofarligt"?

Status qualitatis🔗

(kvalitet) är frågan om det finns annat att ta hänsyn till, t ex att homeopatiska läkare har bättre patientbemötande och att detta kan vara viktigare än själva behandlingen, rentav vara det vissa patienter är ute efter, mer än att bli frisk.

  • hävda att saken i fråga har andra kvaliteter som man ska ta hänsyn till. Kvalitativ argumentation

Status translationis🔗

(procedur/kompetens) är frågan om opponenten ens har rätt att uttala sig i frågan, t ex om denne saknar expertis eller är jävig.

att ifrågasätta min opponents rätt att yttra sig i frågan t ex. Man menar att frågan måste överföras till andra beslutsfattare.

Related

Created (3 years ago)

Dispositio

Take the stuff from inventio and put them in a good order.

Lindqvist's eight-part model

Exordium or prooemium
introduction
Narratio
background
Divisio or partitio
presenting the parts of the speech
Propositio
suggestion
Argumentatio, confirmatio or probatio
proof or argumentation
Refutatio or confutatio
dismantling the opponent's arguments
Recapitulatio
summary
Peroratio
end

Quintilian prefers to mash them together into five parts: prooemium, narratio, probatio, refutatio and peroratio – and lets the rest be subdivisions, such as counting propositio as an aspect of probatio. Ad Her. uses six parts.

Probatio may alternatively be called argumentatio.

  Quintilian model Eight-part model  
Ethos Exordium Exordium  
  Narratio Narratio  
    Divisio  
Logos Argumentatio Propositio  
    Argumentatio  
    Refutatio  
  Recapitulatio Recapitulatio  
Pathos Peroratio Peroratio  

Enligt konstens alla regler

Helhet

Enskilda argumentationer

Tillfälliga omständigheter

Rangordna argument

  1. Medelstarkt argument
  2. Svaga argument
  3. Starkare argument

Dispositio for Genus judiciale

Exordium🔗

Inledning

Två typer av inledningar

Insinuatio / Försiktigt närmande
Principium / Direkt början

Åhöraregenskaper

Favorable audience

Narratio🔗

Sakframställning

Kort

Klar

Sannolik

Ordningsföljd

Vad som förväntas

Divisio🔗

Ståndspunktsprecisering

Vad vi är eniga om

Vad vi är oense om

Distributio / Punktindelning

Enumeratio / Uppräkning

Expositio / Summering

Confutatio🔗

Motbevisning

Bristfällig argumentering

Felaktig uppräkning

Fel i disposition

Fel i utsmyckning

Bristande utredning

Confirmatio🔗

Bevisning

Rättslig rubricering

Ordalydelse och mening, motstridiga lagar, tvetydighet, definiton, processuell invändning, analogiresonemang

Juridisk bedömning

Kategoriska
Omständighetsrelaterade
Bestridande av ansvar
Överförande av ansvar
Jämförelse

Conclusio🔗

Avslutning

Enumeratio - rekapitulation

Påminner
Sammanfattar

Amplificatio - utbroderande

I rättstal:

  • Auktoritet
  • Berörda individer
  • Nackdelar med slapphänthet
  • Frikännande ökar brottsligheten
  • Skadan kan ej lindras i framtiden
  • Bevis om planeringen av brottet
  • Påvisa avskyvärdhet/grymhet etc.
  • Illgärningen är inte vardaglig utan unik
  • Jämförelse av ogärningar
  • Visualisering av händelseförloppet

Commiseratio - Vädjan om medlidande

What links here

Created (3 years ago)

Eshell as gymnasium

Did you note how underpowered is Eshell out of the box? There are almost no premade commands above and beyond what we'd expect from any comint mode, even in em-extras or the ELPAs… we have to write the features we want ourselves!

As it is, Eshell (and shell-mode and other comint modes) has been special only to the minority of the Emacs community who hold a lot of skill in Elisp. For the rest, it's just a weird sort of alternative to their terminal emulator, with some ups and some downs.

Yet… it has the potential to do a lot for the newbie. If you approach it a certain way, it works as a stepping stone to general Emacs-fu. Terminal emulators have ruined our mindsets, and continuing to rely on the likes of ansi-term (or using shell-mode as if it was no different from a terminal)1 hinders developing effective ways to control your system, and as a consequence, hinders developing Emacs-fu too.

Priorities in our approach:

  • generalize skills
    • Why can I manipulate text in Eshell with grep, sort, uniq etc, but not outside Eshell? Unix tools like these live in silos.
      • Even with the lovely command objed-ipipe, I'm just carrying the Unix silo with me, which has to be set up akin to a trebuchet instead of integrating naturally with my work.
  • get out of the shell
    • Always try to find a way to do something that would work outside the shell too.
  • avoid memorizing redundant ways to do similar things

Consider the coreutils mostly obsolete (Never learn Bash):

  • We shouldn't need ls when we have dired
  • We shouldn't need cd when we have find-file
  • We shouldn't need grep when we have keep-lines/flush-lines
  • We shouldn't need find when we have multi-occur
  • and so on

Pretend you never learned the coreutils. How do you solve your next problem? There's usually a way, and it'll be a trick you can reuse!

My learning loop has been to solve a specific problem, then generalize it.

  • First I wrote a command my-copy-region-into-variable. Then I implemented automatic backreferences: the outputs of every shell command is automatically saved into an Emacs-global variable with no effort on my part.
  • First I wrote a command my-replace-path-at-point-with-truename. Then I wrote the more general my-cycle-path-at-point.
  • First I wrote a command my-replace-var-at-point-with-value which only looked up envvars like $DOOMDIR, extended it to fall back on Lisp vars if available, then realized that this is just crux-eval-and-replace plus envvars, so I instead extended that to also "eval-and-replace" envvars.
    • Then it turned out there's no reason to bind my custom version of crux-eval-and-replace to a key: instead, you can make it so that after every vanilla eval-last-sexp or eval-defun, the evalled thing is marked (without moving point) and its result copied into your kill ring, so you can simply call yank if you wished to replace. You can additionally ensure that any motion pops the mark and restores point and any active region, so there's no interference with the mark workflow you may have had going.
      • An alternative to activating the region is to keep the distinction between eval and eval-print, make the result print after point (i don't see the rationale for the default behavior of printing before point, it doesn't seem to have any workflow in mind), and use C-w optionally to remove the original sexp (it works without an active region).
  • First I wrote a command my-insert-other-buffer-file-name. It's useful many times, but sometimes doesn't insert the buffer I had in mind. Enter my-insert-other-buffer-file-name-and-cycle-repeat.

What links here

Created (3 years ago)
Showing 117 to 120