Klarhet

Konstfull satsbyggnad

Uttrycksfullhet

• [direktiver]
• [expressiver]
• [explikativer]
• [informativer]
• [frågor]

Följande mening har Personliga pronomen i andra person: meningen ”du ska ha appar till allting”, här kan det ersättas med passiv form ”det krävs appar till allting”.

en satsdel som anger något om hur subjektet eller objektet är

Vad är detta "Eftersom", "alltså", "också", "det leder till", osv.

Jo,

1. att maten borde smakat illa pga den var näringsrik, och
2. att Linus inte vanligtvis är snäll.

Man säger att hur-dimensionen har gett ett vad-svar som man aldrig avsett att ge.

Den gemensamma informationen, kontexten, som skribent och läsare delar på och som ligger i botten för kommunikationen. Ju mer kontext de har gemensamt desto sparsammare med explicit info kan texten vara. Melin s.20

Olika axlar på vilka en text befinner sig. Empatisk-oempatisk, fartig-trög, rolig-tråkig, modern-konservativ, lättläst-svår, bra-dålig, formell-informell, djup-ytlig, flyt-röra…

Detta sätt att tänka är pedagogiskt, men det finns inte någon enighet om vilka motsatspar som är viktigast.

Referenter är nyckelord som lyfter innehållet som texten handlar om.

Kan omnämnas på andra sätt.

Ex: Sofie köper fika. Annan benämning: min kompis, hon, klasskompisen.

Alla är en referent.

ska man ha känd info före okänd?

Metatext kan användas för att ge insändaren en läsartillvänd synlig struktur. ”Inledningsvis” och ”avslutningsvis” är exempel på metatext.

• "inledningsvis"
• "avslutningsvis"
• tillbakablickar
• framåtblickar
• övergångar
• inledning
• sammanfattning

Vad vill texten förmedla för världsbild till konsumenten? Huvudtemat för texten hittar vi nog i makropropositionen som lyder ”1081 har dött av mediciner”, som är temat för texten. Direkt i upptakten får vi bekanta oss med vad texten kommer att innehålla, d v s en tydlig positionering görs i ingressen med hjälp av kärnmeningen ”svenska offer”, som råkar ut för mediciners biverkningar. Texten som helhet är monotematisk och skulle kunna uppdelas på följande sätt:

Makrotema för stycke ett (18-31) ”Medicinernas påverkan”, som i sin tur skulle kunna utgöra två stycken mikroteman ”dödsbringande mediciner” (18-22) och ”livsräddande mediciner” (24-31). Makroteman för stycke två (32-44) ”Waran farligast” och mikrotema ”Warans effekter” (33-40) samt mikrotema ”En särskild grupp av patienter” (41-44). Makropropositionen för stycke tre är själva rubriken ”alla fall anmäls inte”, som i sin tur skulle kunna indelas i två följande mikroteman: ”Läkemedelsbiverkningar” (45-49) och ”Rapportering” (50-58). Stycke fyra (59-71) ”Överdosering”, skulle kunna indelas i fyra mikroteman: ”Åtgärder” (59-62), ”Orsaker” (63-67), ”Läkemedelsverkets uppmaning” (68-69), och ”Nya mediciner” (69-71).

Som synes görs artikelns makroteman explicita genom den tydliga rubriceringen som pekar på sakfrågan ”Antalet dödsfall, biverkningar och rapportering”. Dessutom signalerar kärnmeningen ”Svenska offer” textens centrala tema.

Makrotema för stycke ett (18-31) ”Medicinernas påverkan”, som i sin tur skulle kunna utgöra två stycken mikroteman ”dödsbringande mediciner” (18-22) och ”livsräddande mediciner” (24-31). Makroteman för stycke två (32-44) ”Waran farligast” och mikrotema ”Warans effekter” (33-40) samt mikrotema ”En särskild grupp av patienter” (41-44). Makropropositionen för stycke tre är själva rubriken ”alla fall anmäls inte”, som i sin tur skulle kunna indelas i två följande mikroteman: ”Läkemedelsbiverkningar” (45-49) och ”Rapportering” (50-58). Stycke fyra (59-71) ”Överdosering”, skulle kunna indelas i fyra mikroteman: ”Åtgärder” (59-62), ”Orsaker” (63-67), ”Läkemedelsverkets uppmaning” (68-69), och ”Nya mediciner” (69-71).

Formell, informell, mellan.

Informellt tilltal: talspråk, dialogiskt språk, personliga pronomen (du, jag, tycker osv.)

Formellt tilltal: monologisk dialog, undviker personliga pronomen.

Ord med större betydelsedjup ger en mer specifik (och tekniskt sett informationsrik) och formell text, exempelvis att säga ”äldre” i stället för ”människor”.

när, var, hur, varför, ofta, alltid, aldrig, inte, fort, hemma, dit, där, egentligen, ju, säkerligen, då, nu, efteråt

obs: inte lika strikt som en logisk konjunktion. Dessa bara binder ihop satser. och, men, eller, att, om, innan, eftersom

i, på, av, med, under, över, längs, på grund av

"på grund av", är det preposition eller konjunktion eller adverb??

ett, två, tre, hundrafemtio, andra, femtiofjärde

ja, nej, adjö, mors, usch, jävlar

jaså, "ja" är en interjektion? extrapolerar att många svordomar är interjektioner